Guider
Renovering i bostadsrätt, förklarad
Det här är vad styrelser, medlemmar och köpare oftast frågar om. Vad kräver tillstånd, och när får styrelsen säga nej? Vem ansvarar för vad, och vad finns bakom väggen? Var hämtar man papperen som är borta, och vem betalar när det läcker?
Bostadsrättslagen, plan- och bygglagen och branschreglerna för våtrum och rör har funnits länge. De har inte räckt, och det beror inte på slarv. Kraven är sällan nedskrivna innan någon ansöker. Intygen går till den som beställde arbetet och inte till föreningen. Och underlaget följer med den ledamot som slutar. Varje guide visar också vad som blir annorlunda när ärendet ligger på lägenheten i stället för i någons inkorg.
Guide för dig som renoverar
Badrumsrenovering i bostadsrätt
Vad som gäller när du renoverar badrummet i en bostadsrätt: när styrelsen måste ge tillstånd och när den får säga nej, vilka behörigheter firman ska ha, när kommunen ska ha en anmälan, vad som ska fotograferas och vilka intyg du ska få när arbetet är klart.
Guide för styrelsen
Styrelsens ansvar när en medlem renoverar
Vad styrelsen i en bostadsrättsförening ansvarar för när en medlem renoverar: vad lagen kräver tillstånd för, när styrelsen får säga nej och vad som händer i hyresnämnden, vilka villkor som är rimliga, när kommunen ska in, hur beslutet skrivs och vad som ska sparas.
Guide om våtrum
Kvalitetsdokument för våtrum
Kvalitetsdokumentet visar hur tätskiktet i ett badrum byggdes och av vem. BKR:s kvalitetsdokument, GVK:s våtrumsintyg och våtrumsanmälan, MVK:s egenkontroll och Säker Vattens intyg: vad de innehåller, vem som får skriva dem, när de lämnas och varför både medlemmen och föreningen ska spara dem.
Guide för medlem och styrelse
Vad finns bakom väggen?
Innan någon river, borrar eller flyttar ett badrum i en bostadsrätt vet sällan någon vad tidigare ägare byggt: vilka rör, vilket tätskikt, om väggen är bärande. Var kunskapen kan finnas, vad du gör när den inte finns, och hur du sparar den så att nästa person slipper gissa.
Guide för styrelsen
När föreningens dokument är borta
Ritningarna, stambyteshandlingarna, gamla tillstånd och kvalitetsdokument försvinner med en ledamot, en förvaltare eller en kartong i källaren. Vad kommunens arkiv, Boverket, Bolagsverket, firmorna och medlemmarna kan ge tillbaka, vad som inte går att återskapa, och hur föreningen slipper tappa det igen.
Guide för styrelsen
Ett tillstånd som håller
Ett «ja till badrumsrenovering» utan omfattning, villkor och skäl går inte att följa upp. Så skriver styrelsen i en bostadsrättsförening ett tillstånd som håller: omfattningen punkt för punkt, villkor som går att kontrollera, vad som ska lämnas in och när, skälet till ett nej, jäv, protokollet och uppföljningen. Med stöd i bostadsrättslagen 7 kap. 7 §.
Guide för medlem och styrelse
Vattenskada i bostadsrätt: vem betalar?
Vem som betalar vad efter en vattenskada i en bostadsrätt: lagens huvudregel, undantaget för vattenledningsskador, läckage genom tätskiktet, föreningens fastighetsförsäkring och ditt bostadsrättstillägg, självrisk och åldersavdrag, och varför branschreglerna avgör ersättningen.
Guide för medlem och styrelse
Bärande vägg: det kommunen inte vet
Att öppna eller ta bort en bärande vägg i en bostadsrätt kräver både styrelsens tillstånd och en anmälan till kommunen med startbesked. Vad anmälan innehåller, vad det kostar att hoppa över den och vem som betalar, varför kommunens ritningar bara visar det som anmälts, och vad styrelsen gör så att nästa konstruktör räknar på rätt hus.
Guide för medlem och styrelse
Räcker firmans intyg?
BKR:s kvalitetsdokument, GVK:s våtrumsintyg, MVK:s egenkontroll och Säker Vattens intyg är i grunden firmans egen redovisning av sitt eget arbete. Vilken oberoende kontroll branschen har, vad papperet bevisar och vad det lämnar obevisat, och vad du och styrelsen kan lägga till: foton vid rätt tillfällen, en oberoende kontroll innan kaklet sätts, en slutbesiktning och villkor i tillståndet.
Guide för köpare, säljare och styrelse
Vad en köpare bör fråga om lägenheten
Mäklarens objektsbeskrivning säger vad föreningen och avgiften är, inte vad som gjorts i lägenheten. Vad köplagen och undersökningsplikten lägger på köparen, vad en besiktning inte ser, vad Högsta domstolen sa om ett badrum sålt i befintligt skick, vad som händer med en tidigare ägares ingrepp utan tillstånd, och vilka frågor köparen, säljaren och styrelsen bör kunna svara på innan budgivningen.
Guide för medlem och styrelse
Får styrelsen säga nej till min renovering?
Styrelsen i en bostadsrättsförening får säga nej till en renovering bara om den är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Vad bostadsrättslagen säger, vad Svea hovrätt slog fast i april 2026, vilket underlag medlemmen ska lägga fram och vad styrelsen då måste visa, vem som betalar experten, varför det ändå så ofta slutar i hyresnämnden, och hur båda sidor kan göra för att slippa dit.
Det guiderna leder fram till
Fyra principer
Vår uppfattning om vad som får förtroendet tillbaka mellan styrelse och medlem, och det som Renovakt är byggt på. Ingen av dem kräver en ny lag. Men alla fyra kräver ett ställe där de kan hållas när styrelsen byts.
Kraven är nedskrivna och lika för alla innan någon ansöker.
Föreningens stadgar och regler läses in och kravlistan antas av styrelsen. Den som ansöker ser den innan, och två grannar prövas mot samma text.
Styrelsen beslutar punkt för punkt, och med skäl.
Varje punkt får sitt eget ja, nej eller villkor, och ett nej går inte att spara utan ett skrivet skäl som medlemmen läser.
Det som byggs in dokumenteras medan väggen står öppen.
Firman fotograferar genom en länk, ett foto per moment, innan nästa skikt läggs på. Sedan går det inte att ta igen.
Underlaget stannar hos föreningen när styrelsen byts.
Ansökan, beslutet, fotona och intygen ligger på lägenhetens sida i husets akt, inte i en ledamots mejl.